Först: en idé eller ett uppdrag. Går igång, med stora visioner. Det här ska bli skitkul och lätt som en plätt!

Börjar skriva. Eller samla bilder och innehåll till en presentation. Genast växer materialet till ett oöverskådligt hav. Kaos i hjärnan. Det här kommer aldrig att gå! Hittar varken ingång eller utgång eller någon röd tråd.

Gör något annat. Vilket jobb som helst, bara för att slippa ta mig an kaoset.

Kavlar upp ärmarna och börjar peta någonstans i högen. Mejlslar fram stycke för stycke, del för del. Vågar inte titta på helheten, blir för avskräckt då.

När det är nere på hälften: tittar upp och vågar få en överblick. Jomen det här ska ju gå att få ihop! Förhoppningsvis…

Går igenom allt från början igen. Snitsar till meningar, bilder. Oj vad bra det här blir! Borde vara nästan klar nu.

Återkommer till materialet efter någon dag. Hmmm. Hur kunde jag tycka att det här var så bra? Det haltar ju. Skriver om. Och om igen. Byter ut bilder. Men nu börjar det verkligen likna något!

Återkommer igen till materialet. Nämen, hur kunde jag missa det här bitarna?! Fixar och putsar och putsar igen.

Oj, nu har det tagit dubbelt så lång tid som beräknat…

Färdig. Puh. Men det blev ju riktigt riktigt bra det här! Och sååå svårt var det ju inte. Hit med nästa utmaning!

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Ungefär såhär ser min skaparprocess ut, oavsett om jag gör texter, presentationer eller produktioner.

Den här gången var det ett kapitel om sociala medier till Bonniers praktiska ledarskapshandbok som var utmaningen.

Recommended Posts
Kommentarer
pingbacks / trackbacks
  • […] har mitt kapitel om sociala medier i arbetslivet till Bonniers handbok i praktiskt ledarskap (som jag hade så mycket skaparvånda kring) kommit i tryck. Det är något visst med tryckt text ändå, även för en […]

Lämna en kommentar