paperwork

”The sweetest joy, the wildest woe, is love. What the world really needs is more love and less paperwork.”
/Pearl Bailey 

Fixar inför en offentlig upphandling som vårt företag ska delta i. Och alla som någon gång lämnat anbud i en sådan, förstår precis vad det innebär.

Enorma mängder formulär som ska fyllas i. Bilagor som ska skrivas. Otydliga frågor som ska besvaras med förklarande texter på minimalt utrymme fast i x olika varianter. Intyg och referenser från allt mellan himmel och jord ska ordnas fram, skannas in och systematiseras, och en formell meritförteckning ska bli korrekt uppdaterad.

Att delta i offentliga upphandlingar är lite som att föda barn; efter varje gång tänker man ”aldrig mer…!”, men med tiden glömmer man hur jobbigt det var, ser vilket härligt resultat det kunde bli och så småningom är man redo göra ett nytt försök. Men LOU (Lagen om offentlig upphandling, som ska reglera hur offentliga medel får användas vid köp från företag) är ibland mer av ett hinder än en hjälp, och den dagen det blir enkelt att som företag göra affärer med offentliga organisationer ska jag jubla. Just nu behövs en blandning av dumdristighet, envishet och mod för att våga sig in i djungeln av upphandlingsregler och tro att det ska gå.

Wish me luck!

 

Update, såhär gick det sen:

Ödets ironi: upphandlingen återkallades efter det vi alla svarat och lämnat in våra anbud. De som stod bakom upphandlingen insåg själva att frågorna var så otydligt formulerade att det inte gick att bedöma svaren… Luften gick ur oss, så vi gav upp just den upphandlingen. Men sen kom en till, i form av en direktupphandling som vi vann. Och så hamnade vi till slut i en stor, ännu större, offentlig upphandling, nästan 2 år senare. Den mest avgörande som vi någonsin har deltagit i…

Recommended Posts

Lämna en kommentar